Frida stirrar ner i backen igen, sen brister hon i skratt.

- Varför hittar du på sånna här saker Elin? Vadå, är jag inte cool eller snygg nog för dig längre eller vad är problemet?

- Njaa... Det är inte det, utan alla vet vad som hände med dig hos Calle men inte vad som hände med mig... Och är jag med så kanske folk undrar vad som är fel med mig.. Men eftersom du är så snäll så kan du väl stå ut nån månad eller så? Säger Elin tyst.

Frida tror inte det hon hör, det som alltid skulle vara dom två, vad som än hände. Det var det mest egoistiska hon någonsin har hört! Frida vänder snabbt på klacken och gör dräifrån. Hon springer hela vägen hem och väl hemma sätter hon sig i köket och gråter. Hon klarar inte detta längre! Frida går in till sitt rum och kavlar upp tröjärmarna, sedan börjar hon leta på skrivbordet, hon får leta ett tag men tillslut hittar hon den rosa plåt-asken. Hon öppnar den sakta och plockar upp ett av rakbladen och drar det mot underarmen. Hon känner blodet komma, hon drar det engång till men denna gång hårdare. Hon böjer sig ner mot golvet och plockar upp en handduk och trycker den mot armen, tills hon känner att hon inte blöder längre.

Den natten kan inte Frida sommna. Hon ligger och vänder sig i sängen och kan bara höra Elins ord eka i huvudet, efter 2 timmar orkar hon inte mer. Hon sätter sig upp i sängne och tänder lampan. Hon kollar sig runt i rummet och ser sin gammla badrock, en idé börjar ta form i Fridas huvud, sedan reser hon sig sakta upp och går fram till badrocken. Hon drar ur snöret från den och tar med stolen rocken hänger på och går fram till dörren. Hon öppnar den lite gran, sedan klättrar hon upp på stolen och knyter fast snöret ordentligt i dörren och knyter även runt halsen. Hon sparkar iväg stolen, sedan hänger hon där. Hon hänger en halv minut innan hon inser hur obehagligt det är. Hon börjar sprattla för hon vill loss. Men det hjälper verkligen inte att sprattla, tvärtom det blir bara värre. Sedan lyfter Frida sakta armarna och försöker lossa knuten runt halsen. Hon kan knappt se nu, efter ett tag får hon upp knuten och rammlar i golv med en duns, sedan svimmar hon.

Senare på morgonen vaknar hon på golvet. Hon har ont i och på halsen, hon känner att hon inte vill på skolan men hon klär ändå på sig och går ner. Hon hinner precis springa ut till bussen. Hon kliver inte av dig skolan, hon åker enda in till stan. Hon kliver av på stationen och går till tåg stationen. Frida gråter igen, hon tänker på vad Elin sa igår. Hon springer längs med tågrälsen en bit, sen hoppar hon ner på rälsen och väntar på att tåget ska komma, sen vänder Frida upp huvudet och ser ett tåg komma 300 meter bort, och tåget kommer väldigt snabbt...